EN TID OCH EN HALV.
Luk 4:38-39 :Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem
Jag älskar att se Petrus svärmors hjärta här. Han hade från första början ett betjänande hjärta. Tänk efter ett tag. Vad hade du gjort i detta ställe? Hon kunde lika gärna ha gått till sina vänner och berättat vad Jesus gjort. Men i stället så väljer hon att betjäna Jesus. Genast väljer hon att betjäna den som gjort henne frisk.
Jesus botade denna kvinna genom att prata. Han befallde febern att lämna henne. Kan du tänke dig vilka reaktioner detta hade givit i dag? Och det kunde ha gett reaktioner då också. Men Jesus brydde sig inte om kritikernas reaktion. Han var inte här på jorden för att debattera, utan för att hela befria och återupprätta.
Det som är så underbart med dagens bibelord är att Jesus har befallt oss att göra likadana saker som han gjorde. Han har med andra ord sakt att vi ska bota sjuka, driva ut onda andar och predika det glada budskapet.
Vi kan på samma sätt som Jesus i tro befalla sjukdom att gå. Jesus har ju sakt att vi ska göra som han gjorde. Om du tänker efter, vad skadar det att befalla sjukdom att gå från en sjuk människa?
Om du har tro för att det ska ske som du säger i namnet Jesus, gör det då. Glöm inte att tron är en övertygelse. Och om du i tro talar till sjukdom att gå, och inte ser någon förändring. Prata då inte negativt. Säg inte; ”Nähä, det gick inte.” Utan lämna det åt Herren. Det är ju hans arbete att göra den sjuke frisk, inte din.
Glöm aldrig att Gud faktiskt aldrig kommer för sent.
© Jimmy Larsson Uppsala 1999-2009
